Tiden går så fort, så fort..
Idag har jag varit på Plönninges student.
Det är ganska exakt ett år sedan som vi sprang ut - glada, fulla och ovetandes om framtiden.
Familjerna och vännerna stod utanför med plakat, rosor och gosedjur, redo att ta emot en nybakad student.
Vart fan har tiden tagit vägen?
Det var med blandade känslor som vi parkerade på Plönninge idag, och alla minnen slog emot en. Jag har ju varit där flera gånger sen vi slutade, men idag var det något särskilt. Stämningen kanske?
Jag minns så väl all skit vi har gjort. Som när alla vi som bodde på Gårdsvillan sprängde hårspraysflaskan och det brann i luften - över hustaket, haha. Eller alla de gånger man sprungit från Securitas, i 10 cm-klackar på mjukt gräs. Vi har dränkt personers ferraris i ruttna begonior, försökt lära småkalvarna att gå i grimma, suttit uppe och pratat om allt och inget hela nätterna, vi har grillat vid Djupa Dal otaliga gånger, varit fulla vid Kolmilan, sovit på höskullen i stallet för att inte få prickar, när vi varit på praktik utspridda över hela världen, jagat pedofiler med mopederna, gjort världens bästa spex, hittat kärleken, gråtit, svurit, ätit många liter glass, skämt ut oss, vi har vunnit hästiaden alla år, rejsat på galoppbanan, lärt känna så många fantastiska människor, ifrågasatt världen utanför, gått till skolan i pyjamas och innetofflor, snott alla vaktmästarens påskliljor, haft vattenkrig nere på Fjellare och bara haft the time of our lifes.
Att tre år kan gå så fruktansvärt fort är ju bara sjukt. Hur hann vi med allt?
Hur orkade man med 2 hästar, vänner och att samtidigt sikta mot MVG i de flesta ämnen?
Det är en gåta.
Att se lärare, elever och föräldrar gråta och skratta på en och samma gång fick ivf mig att minnas Plönninge-andan. För även om vi gamlingar numera är utspridda i hela landet, så tror jag man får en väldigt speciell sammanhållning och vänskap när man umgåtts så nära varandra i så många år.
Nåväl, GRATTIS alla 07or, lycka till med livet och bara ha det fantastiskt!
Slänger in en bild på vackra Carolin Orädd, för att hon är den ballaste av alla som tog studenten idag :)
Dags att göra sig iordning för en kväll på Bambu!
Det är ganska exakt ett år sedan som vi sprang ut - glada, fulla och ovetandes om framtiden.
Familjerna och vännerna stod utanför med plakat, rosor och gosedjur, redo att ta emot en nybakad student.
Vart fan har tiden tagit vägen?
Det var med blandade känslor som vi parkerade på Plönninge idag, och alla minnen slog emot en. Jag har ju varit där flera gånger sen vi slutade, men idag var det något särskilt. Stämningen kanske?
Jag minns så väl all skit vi har gjort. Som när alla vi som bodde på Gårdsvillan sprängde hårspraysflaskan och det brann i luften - över hustaket, haha. Eller alla de gånger man sprungit från Securitas, i 10 cm-klackar på mjukt gräs. Vi har dränkt personers ferraris i ruttna begonior, försökt lära småkalvarna att gå i grimma, suttit uppe och pratat om allt och inget hela nätterna, vi har grillat vid Djupa Dal otaliga gånger, varit fulla vid Kolmilan, sovit på höskullen i stallet för att inte få prickar, när vi varit på praktik utspridda över hela världen, jagat pedofiler med mopederna, gjort världens bästa spex, hittat kärleken, gråtit, svurit, ätit många liter glass, skämt ut oss, vi har vunnit hästiaden alla år, rejsat på galoppbanan, lärt känna så många fantastiska människor, ifrågasatt världen utanför, gått till skolan i pyjamas och innetofflor, snott alla vaktmästarens påskliljor, haft vattenkrig nere på Fjellare och bara haft the time of our lifes.
Att tre år kan gå så fruktansvärt fort är ju bara sjukt. Hur hann vi med allt?
Hur orkade man med 2 hästar, vänner och att samtidigt sikta mot MVG i de flesta ämnen?
Det är en gåta.
Att se lärare, elever och föräldrar gråta och skratta på en och samma gång fick ivf mig att minnas Plönninge-andan. För även om vi gamlingar numera är utspridda i hela landet, så tror jag man får en väldigt speciell sammanhållning och vänskap när man umgåtts så nära varandra i så många år.
Nåväl, GRATTIS alla 07or, lycka till med livet och bara ha det fantastiskt!
Slänger in en bild på vackra Carolin Orädd, för att hon är den ballaste av alla som tog studenten idag :)
Dags att göra sig iordning för en kväll på Bambu!
Kommentarer
Trackback
