Idag har jag ridit  stallets största häst, Aktör. Det gick åt helvete.

Det började dåligt, för först skulle jag rida Faustino. Tror ni jag får tag på hästkräket i hagen? Svar: Nej.
Sen gick det ännu sämre. Jag gick in i ridhuset, sa till Sjaunja att jag inte får fatt i hästfan, och hon ler pillimariskt och säger: 'Men Elin kom ju inte - rid Aktör :)'

Ännu en häst som INTE vill komma i hagen. Wieho!
Efter mycket om och men fick jag in honom ivf, och när jag då skulle göra iordning honom stampar han mig på foten. Han är 182 cm hög, och väger 756 kilo. Det gjorde ont.
Nåväl, jag tar ner honom till ridhuset, hoppar upp och börjar skritta. Allting känns ok, ända tills vi ska galoppera.
TJOHO, säger Aktör och drar iväg i världens galopp, med mig slängandes som en liten trasa i tyglarna (tänk er Mulle och Molly in action). Ungefär här började det gå åt helvete på riktigt.
Resten av lektionen bestod av kast höger-vänster för livsfarliga sockerbitar, eller otäcka ljud utifrån, eller varför inte bli livrädd för sin egen skugga?
Galoppen utfördes i ett mycket högt tempo, där älskade Aktör flikade in både en och femton sparkar. Inte så kul när man redan sitter 2 meter ovanför marken, haha. Dessutom drog han min rygg sned när han fick nåt sepedamp pga sockerbitarna. Tack Aktör, men jag kan inte ligga ner.

Aja. Efter lektionen hade jag, Peppe och Sjaunja betygsnack, och det var ju skönt att höra att man ligger på mvg, alltid något. Men nästa vecka vill jag rida en välskolad häst, i LAGOM storlek!! (typ CoverGirl, haha)


Just nu saknar jag bara världens mysigaste, en massage hade ju inte gjort ont... (please, uppfatta hinten babe)